En gruppcykelfärd i främmande land fordrar pålitligt servicefordon och detta får man knappast tag i på Island – i vart fall inte till ett vettigt pris. Och det vet man tydligen om på det enda färjebolaget, för även deras priser är väl tilltagna. Eller vad sägs om 57.000 kr för vår servicebuss med släp t/r Danmark. Och sedan tillkommer då färjan över Kattegatt och diverse logikostnader. Men detta blir ändå billigare än alternativet. Cykeltransporter och mycket annat kan då lösas på ett smidigare sätt.
Man kan faktiskt påstå att nästa års utrikesäventyr består av två helt skilda upplevelser. Dels själva cykelresan, dels färden dit eller hem. För oavsett vad du väljer, så kostar det lika mycket. Med den skillnaden att du står för maten själv under dit- och/eller hemfärden, vilken tar 4–5 dagar extra. Och fem deltagare måste följa med SCS-bussen i vardera riktningen, annars klarar vi inte budgeten. Vilka detta blir har ingen betydelse och du kan flyga dit och ta SCS-bussen tillbaka eller tvärtom. Resten flyger alltså t/r Arlanda–Keflavik.
SCS-bussen startar från Stockholm och väljer rutt mot Göteborg beroende på anmälda utefter färdvägen. Stena Line tar oss över till Fredrikshavn och till en loginatt i närheten av färjeläget, som ändrats från Hanstholm till Hirtshals på norra Jylland. Här möter Smyril Lines stora bilfärja m/s Norröna, samma båt som vi färdades med till Färöarna 2003 och som då var helt ny. Även nu blir det ett uppehåll på 1.5 tim i Torshavn på Färöarna och sedan får du förstås se hela ögruppen från det pampiga fördecket. Dagtid på utfärden, nattetid på hemresan, men vi är ju nu långt norrut, så nätterna torde vara ganska ljusa. Sjöresan till Island tar två dygn och hälften sover du bort i bekväma hytter.
Utmed hela Atlantkusten
Hamnen på Island heter Seydisfjördur och ligger så långt i öster man kan komma. Vi nalkas land genom en 17 km lång fjord och sedan vidtar en bilresa på 70 mil längs hela den isländska sydkusten med Atlanten i blickfånget hela tiden. Vi färdas ut och in i fjordar, nedanför glaciärer och vulkaner och vyerna är oändliga på den i stort sett trädlösa ön. Och väl hemma kan du skryta med att ha varit vid Europas största glaciär, Vatnajökull och nära vulkanerna Katla och Eyjafjallajökull (endast 10 km ifrån) – båda är ca 1 700 m höga och lär synas ganska tydligt. Den senares utbrott lamslog ju Europas flygtrafik nyligen och det lär väl fortfarande ryka en del ur kratern. Islands högsta topp på 2 119 m ligger också längs färdvägen, liksom en sjö med kalvande isberg nedanför glaciärväggen.
Vi lär också få se åtskilliga fiskebyar utmed kusten, för det är här längs den enda huvudvägen som man bor på Island – inlandet ligger öde. Och av landets 260 000 invånare (ungefär som Malmö), så lever 70 % i Reykjavik-området. Men målet för dagen är faktiskt inte huvudstaden utan Borgarnes en bit norrut, där den egentliga cykelfärden startar. Ditresan tar alltså ungefär fyra dagar, hemresan en dag längre, för det går bara två båtar i veckan till ön. Denna dag utnyttjar vi till ytterligare några intressanta utflykter.
Och vill du mjuka upp innan med några andra flerdagarsfärder i SCS-regi, så finns det alltså möjlighet även till detta. Men här kan vi inte erbjuda samma dramatik som Island, vilket kanske är den häftigaste resa SCS någonsin planerat. En färd till ett nordiskt grannland, som du kanske vill uppleva någon gång i livet.
Här cyklar vi
Själva cykelfärden ”runt” Island sker alltså i den SV-delen. Här bor flertalet och här är också sevärdheterna och variationen i landskapet som störst. Vi väljer förstås högsommartid och detta innebär för Islands del en medeltemperatur på 11–12 ºC, vilket ger en dagstemperatur på runt 20 ºC. Men så fort solen visar sig brukar det bli varmare. Island ligger i jämhöjd med Umeå–Luleå, så dagarna är långa vid denna tid.
Island är en blandning av urgammalt och modernt. Omgivet av ett dramatiskt naturlandskap med vulkaner, glaciärer, jöklar och lavaformationer – med vattenfall, djupt eroderade älvdalar, gröna fårbetade vallar, förvildade islandsponnies, renar och en och annan fjällräv. Vid kusterna finns imponerande fågelberg. Vi besöker det största på Vestmannaeyjar just då tusentals lunnefågelungar regnar ner över omgivningarna – ett antal brukar hamna inne i bebyggelsen.
Islänningarna har mycket hög levnadsstandard och landet var innan den ekonomiska krisen mycket dyrt. Efter en halvering av kronkursen är läget nu ungefär som i Sverige. Man importerar det mesta utom fisk och energi. Färden innehåller sju bussresor och fyra färjetransporter (förutom då SCS-resan dit och hem), för att vi skall få uppleva så mycket som möjligt. Själva cyklandet är annars inte så krävande, då logiplatserna ligger på lämpliga avstånd. 40–60 km per dag blir det normala.
Cykelfärden startar i Borgarnes där vi stannar två dagar och gör en utflykt in i landet längs en älvdal upp mot Reykholt. Här ligger flera fornminnen, öns största geysir och ett centrum för den store skalden – Snorre Sturlason. Sedan bär det norrut utmed havet och runt halvön Snaefellsnes med glaciär, nationalpark och talrika fiskebyar ute på spetsen. Här startade författaren Jules Verne en gång sin resa mot ”Jordens medelpunkt”.
Efter några dagar når vi staden Stykkisholmur, där vi tar paus för en utflykt i skärgården upp mot den NV landtungan. Vi nöjer oss dock med den lilla ön Flatöy halvvägs och får med oss våra cyklar. Och på kvällen når vi Reykjavik med buss.
Nu börjar andra halvlek av äventyret med
nationalparken och världsarvet Thingvellir,
geysrarnas Geysir och vattenfallens Gullfoss. Vid
Thingvellir ligger presidentens sommarresidens
och här samlades världens första parlament på
900-talet. Vid horisonten kan man skönja öns
mest kända vulkan Hekla, vars senaste utbrott
dateras till 1947.
Vi övernattar vid det religiösa centret Skalholt,
innan vi beger oss söderut mot Atlantkusten och ett nybyggt färjeläge. Här tar Herjolfur oss ut till Vestmannaeyjar, på bara 40 min mot tidigare 2.45 tim från Torlakshöfn. Här på ögruppen mitt ute i Atlanten stannar vi ett dygn tillsammans med 4 000 invånare och 10 miljoner lunnefåglar. Dessa har på senare tid haft dåligt med mat i havet, men de lär ändå vara tillräckligt många för oss. Och kanske får vi plocka upp ett antal fågelungar (200 gram per st) vid hotellet och transportera dem till havs.
Här på Heimaey hade vulkanen Eldfell ett stort utbrott 1973, vilket begravde en del av bebyggelsen. Nu håller man på att gräva fram en del av denna (”Nordens Pompei”) och här finns också ett museum med akvarier, som bl a visar denna dramatik. Utanför Heimaey ligger ön Surtsey, som steg upp ur havet 1963–67 efter ett vulkanutbrott på havsbotten. Här råder landstigningsförbud, då man vill studera naturens egen kolonisation.
Efter dessa upplevelser återstår huvudstaden Reykjavik och ett dopp i den berömda Blå Lagunen utanför Keflavik. Det senare lär vara hälsosamt i det av jordvärmen åstadkomna 30-gradiga vattnet. De olika tidpunkter som gäller för Islandsresan blir då följande:
• 28/7–9/8 (flyg t/r)
• 25/7–9/8 (SCS-buss + flyg)
• 28/7–14/8 (flyg + SCS-buss)
• 25/7–14/8 (SCS-buss t/r)
OBS att alla dessa datum är förskjutna en vecka mot vad som meddelats tidigare. Logi sker på hotell och vandrarhem, allt i dubbelrum. Kostnad kring 17.500 kr för dryg halvpension. Samma kostnad för alla alternativen, men SCS-bussresenärer står för egen mat. Och fem (förhoppningsvis frivilliga) måste följa med SCS-bussen. Blir det flera än vi har plats för, får vi lotta, men bosatta utanför Storstockholm har visst företräde.
Beställ separat inbjudan, medlemmar har rabatt.
